Han är så vacker, som dagsljuset fyller sin himmel fyller hans oförglömliga fraser hela mig med sprudlande energi. En gång för länge sedan transformerade du allt inom mig till sann kärlek som aldrig kommer att ta slut desto mer man gräver. Ditt leénde får mig än idag att skapa värme när det är som kyligast, och din lukt gör sig fortfarande när vid mitt befinnande. Mitt hjärta lever av hela din karaktär älskling.

Att sitta i sin ensamhet och memorera minnen gör mig inget annat än löjlig. Men obehaget av den ångest som skaver mitt inre i bitar får mina tårar än idag att klumpa ihop sig. Hur kunde jag blunda för verkligheten ?
Du är min prins, det är dig mitt hjärta tillhör, ingen annan.

Det jag en gång visade för dig är jag berädd att göra om på nytt, oavsett vad. Låt mina tårar falla för dig i minuter, timmar, dagar, århundraden ytterligare. Alltid kommer jag vara tyst, för du vet att mina sista andetag i livet är för dig.