Idag känner jag mig matt, tråkig och allmänt grå. Jag fryser, och har haft negativa vibbar bakom öronen sedan jag vaknade.

Att få se, känna och höra personen som så länge existerat i ens tankar var spännande, nervöst och lite lagom trevligt sådär. Men att efter 24 timmar veta att det aldrig kommer att ske igen är jävligt deprimerande. Jag saknar honom äckligt mycket och gjorde ett snesteg som lät mitt hjärta gå före hjärnan.

Dags att tända lite ljus, denna gång med doft av choklad/ vanilj. Sedan blir det svartvinbärsthé och en nattmacka. Jobb som väntas imorgon! Exciting.