Ärligt talat, jag har vart så lat att jag inte ens orkat öppna varken teoriboken eller bläddrat igenom sidorna till konferens och receptionsfrågorna. Att en ångest står mig högt upp över öronen just nu är ta mej fan inget annat än rätt, jag får skylla mig själv. Fan också, imorgon är det en ny dag- och då ska jag på heder och samvete ge gärnet.

Har för övrigt haft praktik idag,  lyckades ta mig något steg längre in i soppan. Dels lärde jag mig att göra återköp, men också hur man hanterar utvecklingsstörda kunder som vill ha en 4 storlekar för str bh! Ojoj, vilken raffig historia jag har utav det där alltså, ha ha.

Det är kyligt, och stämningen är låg. Jag har under flera timmar ikväll bara setat, setat och skrikit i min egen tystnad. Värdelöst, men så äckligt skönt. Jag tror jag börjar bli galen, skitsofren eller bara allmänt hjärntvättad. Har inte riktigt kommit underfund med vad jag håller på med, förutom att all min kärlek jag bär- hela tiden kastas till spillo.

Worthless.